Sanna Isidorsson!

Spöken

 

Idag har jag inte haft mycket kraft på benen alls. Jag hade ett prov på morgonen, som inte gick som väntat.. Men jag försökte skaka av mig det och skyndade mig iväg till min psykolog. Pappa följde med idag också. Och det var nog det tuffaste samtalet jag någonsin varit med om. Jag sjukanmälde mig direkt från eftermiddagens lektion och låste in mig på rummet. Jag kunde inte känna något, inte säga något, inte göra något. Jag satt inne på mitt rum i en timme, och bara tittade, innan jag slocknade av utmattning. Jag har pratat lite om tankar kring ätstörningar och andra stressmoment här på bloggen, och just nu vill jag inte ta det större än så, men jag behöver mycket mer hjälp än vad jag har trott innan. Jag har blivit ledd av ett spöke som har sagt åt mig vad jag får och inte får göra, och det spöket har varit så otroligt taskig mot mig, det spöket bör inte få finnas, men det spöket dyker alltid upp. Alltid.

 

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas