Sanna Isidorsson!

Viljan att finnas kvar

Mitt liv har rusat mot mig som ett tåg i full fart och jag har bara stått och sett på, jag har väntat tills den där kraschen skulle komma  och just idag vändes hela min värld upp och ner, jag har skapat floder, tappat andan och somnat in ett antal gånger. Jag kanske behöver hjälp, men jag har ändå valt att börja bygga upp en bro över alla dessa floder så jag kan ta mig över, ta mig framåt helt enkelt. Jag borde älska mig själv, inte känna motsatsen. Och jag borde ta vara på tiden jag får med mina nära, inte kasta mig ifrån dom, inte sluta kommunicera med dom och inte sluta ta emot deras hjälp. Jag behöver ju hjälp, jag har bara inte insett det förrän nu. Och att jag känner mig så ensam, det är mitt egna fel. Jag är mitt egna monster. Jag vill leva för mig. Jag vill inte bry mig om åsikter från andra människor. Och jag vill kunna se på mig själv med ett leende och bara älska sättet jag är på. 

Jag är inte där än, det kan ta tid att bygga upp en trasig bro, men jag ska börja jobba på det, varje dag hädanefter. 

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas